Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkklockorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständigt hör på klockornas klang, blir man döf. — Hvad
vill det säga, far? — sade Lisa. — Det vill säga —
svarade fadern — att dina öron icke mera höra det
vackra i världen, psalmernas ljud och fåglarnas sång, ej
heller människornas tal; och så står du ensam i en stor
tystnad, som med nattens stillhet omgifver din själ. —
Kunna de döf va höra klockornas ljud? — frågade Lisa
åter. — Ja väl — sade fadern; — jag tror, att de flesta
döfva kunna höra klockorna. — Nå, hvad är det då för
nöd? — menade Lisa.
Men det gick som fadern hade sagt. Ju äldre Lisa
blef, desto stillare och tystare blef världen för hennes
öron rundt omkring. I början hörde hon myggans sus
i skogen om sommaraftonen, och det förekom henne, som
hörde hon på långt afstånd klockorna ringa. Efterhand
fingo alla ljud i hennes öron en likhet med klockorna:
— fågelns kvitter i björkens grenar, forsens brus och
människornas muntra tal, när de samlades att leka på
kyrkvallen om söndagskvällarna — allt ringde i Lisas
öron som klingande malm, och likväl kunde hon ej
skiljas från sina kära klockor. Slutligen märkte nog
alla att Lisa var döf, och mången sörjde däröfver, men
mest hennes far väktaren, ty en mildare och bättre flicka
fanns icke i hela byn. Men det kunde nu icke hjälpas,
och så tänkte ingen vidare därpå. När den lilla flickan
gick tyst och vänlig sin vanliga väg till klockstapeln,
sade allt folket som såg henne: — Se där går väktarens
Lisa, som ingenting annat hör här i världen än
klockornas klang!
Vid den tiden var Lisa tio år gammal och lekte, som
barn bruka göra; men hennes leksaker voro de stora
klockorna i tornet. Dem smekte hon som dockor, dem
skurade hon så skinande blanka, och minsta damm fick ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
