Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pikku Matti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ben. Detta var Pikkus meritförteckning, och det var
lärdom nog för en liten en. Men det förslog icke. Pikku
Matti led brist på en oumbärlig sak här i världen. Jag
vet ej, om jag bör tala om det: — han hade inga
byxor.
Det kom sig af två orsaker. För det första voro
hans farfar och farmor mycket fattiga, och sedan så var
det på allra högsta modet bland alla små gossar i byn,
att gå utan det, som Pikku Matti gick utan. Men detta
gjorde de mest i hvardagslag; om söndagarna voro de
alla som annat folk. Pikku Matti ensam hade hvarken
söndag eller hvardag det, som han skulle ha här i världen,
och det gjorde honom på sistone mycket bekymmer.
En lång tid begrep inte Pikku, att honom felades
något; han gick så tapper och glad i sin lilla skjorta,
som om aldrig några öfverflödiga plagg här i tiden funnits.
Men hvad hände? En söndagsmorgon, när allt folk
samlades vid stranden för att fara till kyrkan, förklarade
Pikku Matti, att han ville fara med.
— Det går inte an, kära barn — sade farmor.
— Hvarför inte det? — sade Pikku Matti.
— Du har inga kläder.
Pikku Matti blef mycket fundersam.
— Nog kunde jag väl ha en gammal kjol att låna dig —
sade farmor. — Men då tro alla, att du är en flicka.
— Jag vill inte vara en flicka. Jag vill vara en karl —
sade Pikku Matti.
— Allt skall man se—sade farmor. — Karl är karl, om
han icke är större än en fempennislant. Blif du vackert
hemma, Pikku min!
Och Pikku blef hemma den gången. Men ej långt
därefter hölls ting i byn; där församlades mycket folk,
och bland andra kom Wipplustig med sitt gyckelskåp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
