Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pikku Matti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja — sade farkar — och nästa gång skall du
få låna mina byxor.
De höllo så hjärtligt af Pikku fattig, de gamla
farföräldrarna. Han var ju, näst Gud, deras enda tröst och
glädje på jorden; de skulle ha velat gifva honom
guldstickade sammetsbyxor, om det stått i deras makt. Nu
fick Pikku en smörgås, och därmed var hans sorg
förglömd. Han satte sig i ett hörn af stugan och tänkte
ej vidare på skammen för en karl att gå klädd i kjolar.
Någon tid därefter blef där på vägen ett dammande
af åkande och springande, ty där väntades en hög herre,
som reste landet omkring, och så hög var han, sade
man, att väl kungen icke var mycket högre. Allt folk
församlades att se på honom, och det berättades på
förhand förunderliga ting. Han åker i guldvagn, sade man;
han har tolf hästar förspända; klädd är han från topp
till tå i silfver och skrafvelmässing (man högg då till det
grannaste man visste). Men de små barnen hade sina
tankar för sig. De inbillade sig, att den höge herrn
skulle bära på ryggen en stor näfverränsel — en ’kont’
— fylld med silfverslantar och lakritsstänger, hvilka han
skulle utkasta åt barnen på vägen.
Detta rykte kom till Pikku Mattis öron, och strax
förklarade han, att han ville vara med. Han hade allt
sitt eget lilla hufvud för sig, Pikku stackare, som det
ofta plär vara med farfars och farmors guldgrisar.
— Du vill! — sade farmor. — Vet du hvar din
vilja är? Jo, i min kjortelsäck.
— Och dessutom har du inga kläder — sade farfar
småleende. — Kanske vill du åter ha farmors kjol?
— Jag vill inte ha någon kjol — skrek Pikku
Matti och blef röd som ett hallon vid minnet af all den
smälek han lidit för detta klädesplagg. — Nej, aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
