- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 1 /
240

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björken och stjärnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oss och ledt vår vandring, och nu glädja de sig med
oss, att vi funnit vårt hem.

— Kom, låt oss än en gång hälsa på björken och
stjärnan — sade gossen. — Ser du, min syster,
därunder sofva våra små syskon. Och om det nu vore
vi, som sofvo där under den gröna tufvan, och våra
syskon stode här i vårt ställe och sågo uppå vår graf,
hur vore vi då?

— Visserligen vore ni då Guds änglar i himmelen
— svarade modern mildt.

— Nu vet jag — sade flickan. — Änglarna i
fåglahamn, som följt oss hela vägen och som i dag bådat
i björken vår återkomst, de voro våra små syskon, som
sofva i grafven. Det var de, som sade så ständigt i
våra hjärtan: gån hem, gån hem, till att trösta far och
mor! Det var de, som i ödemarkerna visade oss väg,
att vi icke förhungrade, som redde oss sängar af mossa,
att vi icke fröso ihjäl, och som vid de strida floderna
sände oss båtar, att vi icke drunknade. Det var också
de, som sade till oss: där är den rätta björken, den
rätta stjärnan bland många tusen. Ty Gud hade utvalt
dem och sändt dem till vårt beskydd. Tack, våra syskon!
Tack, gode Gud!

— Ja, sade gossen — och se huru förklarad
himmelens blida stjärna lyser genom björkens löf! Nu ha
vi hunnit vårt hem; nu gå vi ej längre, syster!

— Kära barn — sade fadern — en människas
lif på jorden är ständigt en vandring mot eviga mål.
Gån ännu ständigt, gån med Gud i edert hjärta och
det eviga målet stadigt för ögonen! Ni gingo med
änglarna till vägvisare stadigt fram; — o, må de visa
er vägen allt framgent ännu! Ni gingo efter björken;
— han betydde edert fädernesland. Välan, må det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:00:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/1/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free