Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lasse liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herkules nära Asiens kust, och sedan ror jag hem till
Europa igen.
Lasse liten ruskade på tåget, hvarmed båten var
fastbunden, och det var märkvärdigt, att tåget lossnade.
Ritsch, ratsch, karl är karl, och så sköt Lasse liten ut
båten.
Nu skulle han ro, och ro kunde han, efter han hade
rott så ofta på trappan därhemma, när trappan låtsade
vara båt och pappas stora käpp åra. Men när Lasse liten
ville ro, funnos inga åror i båten. Årorna voro inlåsta i
strandboden, och Lasse liten hade inte märkt, att båten
var tom. Det är inte så lätt som hvar man tror att ro
till Asien utan åror.
Hvad skulle Lasse liten nu göra? Båten var redan
ett godt stycke ute på sjön, och vinden, som blåste från
land, dref honom ständigt längre ut. Nu blef Lasse liten
rädd och började skrika. Men ingen människa fanns på
stranden; ingen hörde honom. Blott en stor kråka satt
ensam i den stora björken; nedanför björken kröp
trädgårdsmästarens svarta katt och lurade på kråkan.
Ingendera brydde sig det minsta om Lasse liten, som dref ut
i sjön.
Ack, huru Lasse liten nu ångrade, att han varit
olydig och gått i båten, fastän far och mor så ofta
förbjudit det! Nu var det för sent, nu kunde han ej mera
komma till land. Kanske skulle han förgås på den
stora sjön. Hvad skulle han göra? När han skrikit sig
trött och ingen hörde honom, knäppte han sina små
händer och sade: — Gode Gud, var inte ledsen på Lasse
liten!
Och så somnade han.
Fastän det nu var ljusa dagen, satt den gamle
Nukku Matti vid stranden af Fjäderholmarna och metade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
