Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Var god mot de fatliga, lek i tre akter - Andra akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mor brita. Raskt ut med sanningen, Axell Det
var rätt sagdt, och det tror jag; du kan vara elak, men
du kan inte vara gemen. Nå, hur var det?
axel. Jo, det var så, att jag tänkte gå hem till
mamma genom skogen, efter den vägen är koitare. Men
jag hade inte gått länge, innan jag råkade in i kärret
och begynte sjunka till knäet. Då hörde jag Pehr, som
ropade ett stycke därifrån: gå inte dit, Axel, där är ett
gungfly, det var där som klockarens bruna häst sjönk
ner i våras och drunknade. Men det harmade mig, att
Pehr skulle se mig och afråda mig, och jag gick på och
sjönk allt djupare. Då kom Pehr efter mig och ropade
allt mera: gå inte dit, Axel, du drunknar! Men jag hade
i fickan en sexstyfversslant; den tog jag och skrek åt
Pehr: om du inte låter mig vara i fred, så skall jag lära
dig skrika. Pehr såg att jag sjönk och sjönk och snart
skulle gå samma väg som klockarens häst, och därför
kom han ändå efter mig, och då blef jag så ond, så
ond, att jag slungade slanten emot honom, och efter han
var helt nära, träffade jag honom rakt i pannan...
mor brita. Stackars Pehr!
axel. Ja, se, mor Brita, på det sättet lönade jag
en vän i nöden. Det klack i mig, när jag såg Pehr
blöda, men tror ni jag vände om? Nej, jag klef allt
längre fram och tänkte på trots arbeta mig igenom. Till
slut sjönk jag så djupt, att jag ej mera kunde röra hand
eller fot. Jag var nära att dö, ja på ett så styggt och
eländigt sätt var jag nära att dö, mor Brita! Men då
hörde jag någon ropa bakom mig: håll dig uppe, Axel,
jag kommer till din hjälp! Och hvem var det, tror ni?
Jo, Pehr var det, han som jag två gånger slagit och som
ännu blödde af såret. Han var så blek och matt, att
han knappt kunde gå, och ändå släpade han en kull-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
