Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tappade kängan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
madam. Fyra hundra mark! Och det får min egen
lilla Lotta att sätta på sparbanken? Och hon är den
ärligaste lilla flicka i staden! Men är det riktigt din
känga, Lotta liten?
lotta. Söta, snälla moster Sjöberg, visst är det
min känga, hon är utan klack och har ett hål på stortån.
madam. Ström, säger jag, och inte Sjöberg. Det är
nu obegripligt, unge, att du inte kan lära dig hvad jag
heter. Men det är detsamma, du skall väl komma ihåg
det, när du blir min egen flicka.
polisen. Kom, så följas vi åt till magistraten att
visa kängan och lyfta pengarna. Jag får ju litet för
besväret, eller hur, madam Ström?
madam. Såå? Jaså? Nå, må gå, han skall få två
mark för besväret, — herr underuppsyningsman!
polisen (för sig). Jag kunde slå mig i ro och bli
postiljon, och så kunde jag köpa mig gård vid
Roberts-gatan. Gumman har pengar, och de där fyra hundra
markerna kunde jag lägga ut i rörelsen. Tänk, om jag
gifter mig med det gamla skåpet!
Fjärde visan.
MADAM.
Nu skall jag baka franskade brön,
alu, alunda, alundalej.
Lotta liten, hon skall knåda degen skön,
alu, alunda, alul
LOTTA.
Nu skall jag ta min moster i famn,
alu, alunda, alundalej!
Strömsten heter hon, nu minns jag hennes namn.
Alu, alunda, alu!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
