Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sampo Lappelill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och genom de höga drifvorna, så att där icke syntes af
hela pojken mer än en liten tofs af hans svarta lugg!
— Jag kan aldrig bli väl till mods, innan gossen
blir döpt — sade lappgumman. — Vargarna kunna taga
honom en vacker dag där på fjällen. Eller råkar han
ut för Hiisis ren med de förgyllda hornen, och Gud nåde
den stackare, som då ej är döptl
Sampo fick höra de orden och begynte fundera,
hvad det kunde vara för en ren, som hade förgyllda
horn. — Det måste vara en präktig ren — sade han.
— Den borde jag en gång få köra med och fara till
Rastekais! — Rastekais är ett mycket högt och ödsligt
fjäll, som synes på fem eller sex mils afstånd ända till
Aimio.
— Understå dig alt prata så dumt, du öfverdådiga
pojke! — bannade modern. — På Rastekais är trollens
rätta bo, och där bor Hiisi.
— Hiisi, hvem är det? — frågade Sampo.
Gumman blef förlägen. — Så den pojken har
öron! — tänkte hon vid sig själf. — Hvarför skall jag
också tala om sådant där i hans närvaro? Men det
kan vara så godt att han blir snäst för Rastekais. —
Och så sade hon: — Kära Lappelill, far aldrig till
Rastekais, ty där bor Hiisi, den stora fjällkungen, som
äter en ren i hvar munsbit och slukar små gossar som
myggor!
Sampo såg vid dessa ord mycket fundersam ut,
men teg helt stilla. Inom sig tänkte han: — Det vore
minsann märkvärdigt att en gång få se en sådan bjässe
som fjällkungen — men bara på långt håll!
Det var nu redan tre eller fyra veckor efter jul,
och ännu var det alldeles mörkt i Lappmarken. Där
fanna ingen morgon, middag eller kväll, endast beständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
