Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näckrosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Näckrosen.
Var du någonsin i somras där borta vid den lilla
holmen, där de vackra björkarna gunga för vinden och
där vattnet är så klart, så klart, att man kan se girsarna
simma öfver den hvita sanden på bottnen? Var du där,
då såg du säkert den stora grå klippan vid stranden och
den hvita näckrosen vid klippans fot, hon som hvar afton
drog sig tillsamman och gömde sin blomma under de gröna
bladen. Många trodde att hon var förlofvad med solen,
ty hvar morgon helt bittida öppnade hon åter sitt klara
blomsteröga och såg så snöhvit och oskyldig upp mot
himmelens ljus. Men så förmäten var icke näckrosen,
att hon skulle tänka på en så förnäm fästman, som stod
så högt öfver henne och dessutom var så mycket äldre
än hon, att hon icke ens vågade kalla honom gufar. Nej,
vasserra, näckrosen såg inte så högt i världen. Hon hade
blifvit god vän med den unga björken, som stod där
närmast stranden och lutade sina långa hängande lockar öfver
vattnet, där näckrosen beständigt sam på ytan, utan att
simma bort från sin rot.
Näckrosen var icke blott vacker, hon var äfven god
och ödmjuk, hvilket vill säga något förmer. Därför tyckte
alla om henne, och så kom det sig, att hon fick friare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
