Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nora, som ej ville vara barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nora, som ej ville vara barn.
Nej, nu leker jag aldrig med dockor mer, sade Nora,
och därmed kastade hon Lillepytt och Rosa Väderflykt
i vrån, satte sig vid bordet med båda händerna under
hakan och såg rätt sur ut.
Lillepytt och Rosa Väderflykt voro två dockor, den
ena en gosse, den andra en flicka. Båda hade
porslins-hukvuden och voro beskedliga dockor, som aldrig gjorde
någon emot. De hade varit Noras små barn, när hon
var liten, och då höll hon mycket af dem, men nu
kastade hon dem i vrån, för att hon tyckte sig vara
stor. Det var fult gjordt.
— Hvarför leker du aldrig mer? — sade liten Selma,
som var sex år och tyckte det vara en stor heder att få
leka med Nora, som var elfva år och en månad på köpet.
— Nej — sade Nora — det går icke an, jag är ej
mer något barn. Gossarna på gatan taga hatten af sig
för mig, och min tants jungfru kallar mig fröken Eleonore.
Jag är du med alla äldre flickor i pensionen, och jag har
redan läst fyra romaner. Jag kan dansa polketta, och
jag vet rätt väl, om min klädning sitter bra eller illa.
Tredje dag jul på barnbalen, som du minns, där valsade
jag med den långa kadetten, och han tyckte rysligt om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
