Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästningen Hjälteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och den, som icke var nog flink, fick utan försköning
en puff i ryggen. Men trumslagaren, lille Fritz, som
icke kände sig hugad att våga för äran sitt sjuåriga lif,
blef öfver allt detta så förskräckt, att han tappade
trumpinnarna och tog sin reträtt i hundkojan.
Turkarna voro till antalet nära dubbelt så många
som de kristna, och därför rusade de med godt kurage
in genom porten. Hurra! Nu haglade första salfvan —
piff, puff! — Turkarna studsade, och de minsta bland
dem började gråta. Men deras fältherre, Dschingis Khan,
en lång konrektorist, förstod att åter ingifva dem mod.
De afsköto en förfärlig kanonad af snöbollar. Förgäfves
veko de kristna upp tröjkragarna, anfallet var för häftigt; de
begynte att vika. 1 detta afgörande ögonblick berodde allt
på trumman. Men trumman, trumman som skulle upplifva
allas hjältemod, hördes ej af. Hade de kristna hört
trumman, skulle de troligen segrat. Men förgäfves
ropade generalen sin trumslagare: — han satt tyst och
obemärkt, inkrupen i hundkojan.
— Den förrädaren! — ropade generalen. Men det
stod ej att hjälpa. Fienden stormade in, och fastän de
kristna med oförliknelig tapperhet försvarade hvarje
fotsbredd af gården, måste de slutligen vika för öfvermakten
och draga sig tillbaka bakom fästningens murar.
Generalen var utom sig af barm. Men de segrande
turkarna hurrade öfverljudt och buro kring gården sina
troféer från slagfältet: en stöfvel, två träsablar, sju
mössor och fjorton eller femton omaka ullvantar.
Nu blef en kort vapenhvila, och den turkiska paschan
firade segern med en storartad traktering af knäckar på
krigskassans bekostnad. Därefter skickade han en
parla-mentär, som i myndig ton uppmanade fästningen att
gifva sig på nåd och onåd. I motsatt fall skulle alle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
