Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det vackraste i skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det vackraste i skogen,
Ja, det kan du tro, att det var en vacker morgon,
och bittida var det; jag tror ej att klockan var mer än
fem, ty solen stod ännu lågt, och björkarnas skuggor köllo
långa på gröngräset. Far och mor tyckte ej om att vi
sofvo länge om morgnarna, och där var en gammal fiskare,
som alltid brukade ropa utankör vårt kammarfönster, när
klockan slog fyra: —Upp och refval Upp och ref va! —
sade han, som sjömännen ropa åt hvarandra, när det
blåser om natten, och som en pil voro vi ur sängen, och
i början kostade det på, men vi begrepo till slut att det
var sant som gammalt folk sade: »morgonstund har guld
i mund». Jo, jo, då skall man vackert krypa till kojs
klockan nio på aftonen.
Ofta har jag tyckt, att man alldeles icke borde sofva
bort dessa härliga, ljusa sommarnätter, strålande af
klarhet, medan daggen ligger i gräset och fåglarna sjunga.
Det är att sofva bort många de skönaste timmar af sin
lefnad. Men det är nu en gång så, att ingen kan hjälpa
det. Sofva måste man. Konung Fredrik den andre i
Preussen var en mycket flitig man, och det förtretade
honom att han skulle sofva bort en tredjedel eller en
fjärdedel af sitt lik. Därför beslöt han en gång att vänja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
