Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Walters äfventyr - 3. När Walter slog trissa - 4. När man är lat, får man akta sin lugg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att de tillsammans gjorde följande grafskrift, som höggs
in i en sten öfver grafven i trädgården:
HÄR. HVILA. MOPPE. OCH. KURRE.
EN. SÅ. SNÄLL. HUND. OCH. EN. SÅ. PRÄKTIG.
TRISSA. FINNAS. EL MERA. I. VÄRLDEN.
Och så planterade Walter och Adele blommor på
grafven. Och myrorna från skogen kommo dit för att
läsa inskriften, och myggorna dansade alla kvällar
fan-dango öfver Moppes och Kurres grak i solskenet.
Walters fjärde äfventyr.
När man är lat, får man akta sin lugg.
Nu var det tid för Walter att börja sin skola. Han
var ju sex år gammal, han kunde segla i tråg, kasta
trissa, slå ihjäl hundar, åka kälke och uträtta andra
nyttiga saker. Dessutom kände han i sin bilderbok lejon
och tigrar, elefanter och noshörningar, för att icke tala
om hans nära vänskap med Caro, Bravo, Putte och
Kuckeliku. Men kom det an på att läsa i en ordentlig
bok, riktigt tryckt med titelblad, pärmar och små och
stora bokstäfver, ja, då såg ej Walter i boken något
annat, än underliga streck, det ena krokigt, det andra
rakt och allesamman svarta som flugor. Walter ansåg
det för den onödigaste sak här i världen att lära sig
läsa. Han hade hört, att röfvaranförare och andra tappra
män i forna tider ej kunnat hvarken läsa eller skrifva.
När jag blir stor, sade han, tar jag min långa värja och
ritar mitt bomärke där mitt namn skall stå; och när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
