Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Walters äfventyr - 4. När man är lat, får man akta sin lugg - 5. Huru Walter vill göra som Robinson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Walter betänkte sig. Låter jag klippa min lugg,
menade han, så kan det hända, att jag får smaka det
elaka riset. Men om jag nu skulle läsa ordentligt? ...
Inte för riset 1 Liksom jag vore rädd för riset 1 Jag är
inte alls rädd för riset! Men det vore dumt att bli
dum. Och att oxen skulle tycka sig vara bättre än jag I
Och att Caro skall skälla på mig! Och att de andra
gossarna skola skratta åt mig och säga: se där går den
dumme Walter, som ingenting kan! Jag skall visa dem,
att jag kan. I morgon dag skall jag läsa ordentligt.
Walters femte äfventyr.
Huru Walter vill göra som Robinson.
Mor Susanna var en präktig gumma. Hon hade
ett förunderligt lyckligt sätt att lära lata gossar läsa.
Hvar gång hon sträckte ut sina långa, magra fingrar
efter Walters lugg, blef han i hast så märkvärdigt flitig.
Småningom begynte också tuppen värpa i abc-boken.
Walter begynte tycka, att en karamell smakade bättre
än en lugg. Först lärde han sig:
A B G D,
katten låg på sned,
och Walter låg med.
Sedan lärde han de öfriga bokstäfverna. Stafningen
kostade grin, men när han fick en grant skuren
pek-sticka, begynte innanläsningen gå som en dans. Den
dagen, då Walter kunde läsa riktigt i bok, slog mor
Susanna sig lös och gaf barnen en sirapssmörgås. Aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
