Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björkens stora planer under mössörontiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag det — sade talgoxen. Och därefter flög han till den
stora granen ett stycke därifrån och inbillade granen, att
han skulle göras till gungstol åt ingen mindre herre, än
kungen. Detta trodde granen gärna, ty han hörde, liksom
björken, gärna på smicker. Han märkte icke, att talgoxen
ville bo under hans tak, när det regnade, och nagga och
picka i de aptitliga, färska grankottarna. Det är dumt,
att lyssna på smicker.
Nära intill vägen stod en liten torpstuga. En dag
kommo barnen ut ifrån stugan och hade knifvar med sig
och begynte skära kvistar af björken. — Seså — tänkte
björken — nu gäller det; nu fläta de mig till en korg åt
prinsessan. — Därvid ruskade han af förnöjelse på sig, så
att mös8öronen hoppade på hans fina kvistar.
— De där löfven äro ännu för små att duga till
badkvastar — sade barnen. — Låt oss göra dem till
ordentliga sopkvastar.
— Hvad för slag — sade björken. — Understår sig
någon att göra mig till sopkvast?
— Visst göra vi det — sade barnen, och så gjorde
de honom till sopkvast; — icke just hela björken, utan
endast hans kvistar. Men det var nästan detsamma; hvar
kvist tyckte sig vara lika god som björken själf. Och så
tröstade sig kvistarna därmed, att de åtminstone skulle få
sopa prinsessans kammargolf, efter de ej fingo bjuda
guldäpplen på hennes marmorbord.
När barnen kommo hem, sade torpargumman, deras
mor: — Den där kvasten tycker jag om; honom vill jag
behålla att sopa stugan med. — Och så sopade hon
golfvet med den förnäma björken. Hade nu kvasten haft
några mössöron kvar, så skulle de af förskräckelse rest
sig i höjden. Men han hade inga öron alls, ty de voro
afskalade.
6. — Topelius, Läsning för barn. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
