Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollens jul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sade Lotta. — Kan det vara Rastekais, dit Sampo
Lappe-lill red på mästervargen om julnatten?
— Hvad du säger! — svarade Fredrik. — Rastekais
ligger väl sjuttio mil från vårt hem. Kom, så gå vi upp
på berget, där kunna vi se oss bättre omkring.
Sagdt och gjordt. De klefvo fram genom de höga
snödrifvorna, öfver buskar och kullfallna träd, och
kommo efter en stund till berget. Där syntes en liten dörr,
och genom dörren sken något, som liknade ljus. Fredrik
och Lotta gingo efter skenet, och strax därpå märkte
de till sin stora häpnad, att det var Rastekais och att
de voro hos trollen. Men det var redan för sent att
vända om, och dessutom voro vargarna så nära, att de
nästan tittade in genom dörren.
Fredrik och Lotta stannade i sin förskräckelse strax
invid dörren och sågo framför sig en stor sal, där trollen
firade jul. De voro väl många tusende, men alla helt
små, knappt en aln höga, och allesamman gråklädda
och skrynkliga och mycket kvicka, alldeles som det står
att läsa i sagan om Sampo Lappelill. Mörkrädda voro
de inte, ty i stället för ljus hade trollen ihjälfrusna
lysmaskar och murkna trästubbar, som alla lyste i mörkret.
Men när de ville ha grann illumination, ströko de en
stor svart katt långs ryggen, så att hon gnistrade, och
då skreko många bland dem: — Nej, håll, håll, det blir
alldeles för ljust, det kan ingen stå ut med!
Ty det är någonting eget med alla troll i världen,
att de sky ljuset och blifva illa till mods, när någon
får se dem sådana de äro. Därför firades åter ett stort
kalas, för att trollen märkte, huru dagarna blefvo allt
kortare, när det led mot årets slut, och nätterna blefvo
beständigt längre. Och då menade trollen åter — som
de beständigt tro alla jular, ty man tror så gärna, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
