Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prinsessan Törnrosa - Första äfventyret: Faddergåfvorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifstid nog och kärlek huld,
allt blir Törnerosas lott,
tills hon femton år har nått
Men då skall den hulda mö
på en sländas spets sig såra
ocht för att ert hopp bedåra,
genast somna bort...
KUNGEN.
Och dö?
O, hvad grymma ord! Hvad fasa!
Mörka fe, kan så du rasa?
MÖRKÖGA.
Det är ödets bud. Farväl.
(Försvinner.)
LJUSÖGA.
Ack, hvad aning i min själ!
Ödets bud kan ingen vända,
men ett hopp är kvar, ett enda:
Lifstid lång ju löftet var.. .
se, jag vet ett tvillingpar:
är ej sömnen, liksom döden,
glömska här af lifvets öden,
mera kort och mera lätt,
men dock barn af samma ätt?
Ej i döden skall hon somna.
När prinsessan sårats har,
skall hon i en slummer domna
och med henne dessa alla.
Hennes sömn blir hundra år,
förrän döden förestår;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
