Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nio guldtaflorna. Berättelse om Finlands medeltidskrig - 2. Huru Sigge Olofsson hjälper eremiten och lär känna hans guldtaflor - 3. Om Sten och Matts hofslagare samt om silfverskon och den andra guldtaflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pä en häst, som en annan ryttare häller i tygeln, och
de rida med stor skyndsamhet österut. Efter dem följa
m&nga andra ryttare, belastade med byte, och en af dem
häller din lilla syster Frida framför sig i sadeln. Hon
gråter och ropar efter din moder. Men din moder har
gråtit så mycket, att hon icke mera kan gråta, ej heller
kan hon svara sin dotter, ty hon är svag och utmattad
af den häftiga ridten.
Sigge sprang upp och fattade sin stridsyxa.
— Jag vill dit — skrek han, utom sig — jag vill
dit för att rädda min moder 1
— Minns ordet du läste 1 Och här står ännu något
— sade eremiten lugnt. — Här står, att du tillsvidare bör
blifva hos mig. Du är en öfvergifven och svag gosse,
som intet förmår i så stora faror. Men ytterst i
hjärt-spetsen af taflan läser jag något, som låter oss hoppas,
att du med bön och arbete skall växa stark för att
be-fria din moder. Blif därför hos mig, min käre gosse,
så skola vi bedja Gud och den heliga jungfrun om
bättre tider.
Och Sigge Olofsson Jernarm blef kvar hos eremiten.
3. Qm Sten och Matts hofslagare samt om
sllfverskon och den andra guldtaflan.
Under tiden trampade Sten Olofsson Jernarm ensam
genom drifvorna till Matts hofslagares stuga på andra
stranden af sjön. Solen sken och snön glittrade. Stens
ögon 8vedo, han kunde ej se väl framför sig, och därför
hände, att han snafvade öfver någonting, som låg på isen.
Till sin förskräckelse varseblef han, att det var en död
karl, och ännu därtill en fiende, ty det kunde han lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>