Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjärnöga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade allt, utom frihet, kärlek, människors sällskap och
dagens ljus.
Nybyggaren var borta, och Stjärnöga satt i källaren.
Roligt var det icke, men icke heller så alldeles ledsamt.
Stjärnöga hade sällskap. Där var en gammal stock, en
söndrig kruka, en spån och en butelj utan hals. Stocken
lfttsade vara far, krukan var mor, vedträet, spånen och
buteljen voro de tre fosterbröderna, och alla, utom
stocken, bodde i en tom bytta. Alla hade sina sysslor
i byttan, Stjärnöga sjöng för dem, och mössen och
råttorna hörde på.
Nybyggarens hustru, Lisu, hade en grannkvinna, som
hette Murra. De båda kvinnorna sutto dagen före jul i
stugan och talade om lapparnas trollkonster. Modern
stickade ullvantar, Simmu lekte med kopparslantar, Palte
stötte sönder en tegelsten, och Matte hade bundit ett
snöre kring kattens ben. Då hörde de Stjärnöga därnere
i källaren vagga väfspolen och sjunga för honom:
— Mor hon stickar lammets ull
till så mjuka vantar;
Simmu räknar famnen full
med så granna slantar;
Palte malar tegelsten,
Matte binder kisses ben,
och nu skiner månen,
och nu sofver spånen.
— Hvad är det lappungen sjunger därnere i
källaren? — frågade Murra.
— Hon sjunger en vaggvisa för sina leksaker i
byttan — svarade Lisu.
— Men hon kan ju se genom golf vet allt hvad vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
