Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sikku
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Allt det du ser skall vara ditt, om du vill vara
min gosse och lyda mig.
— Åhå — sade Sikku och betraktade gumman, som
han kände igen: det var trollgumman frän Allis torp.
— Gif mig din hvita ko Kimmo — sade gumman
— och säg, när du kommer hem, att vargen rifvit
henne.
Sikku fick stora ögon och svarade: — Nej, sä dum
är jag inte.
— Skyll dig dä själf!—sade gumman, och med
detsamma hoppade hon kråka utför berget.
Kettu begynte skälla i dalen, Sikku sprang ned och
fann, att Kimmo sjunkit i kärret, så att endast hornen
stodo upp öfver det gröna gungflyet. Sikku försökte
draga henne upp, men där räckte hans krafter icke till,
och när han arbetat sig trött, måste han gå hem med de
fjorton korna. Skälikon Mansikka råmade, Kettu tjöt.
Sikku berättade olyckan, fick stryk och skickades andra
dagen utan vägkost i vall.
Nu sjöng han ingen visa, han satt bedröfvad och
hungrig vid foten af berget. Då kom Allis skäggige
trollgubbe och sade till honom: — Gif mig din
svarta ko Mustikka, och säg att vargen har rifvit henne,
så vill jag gifva dig allt det land du kan se från
Sipuri berg!
— Nej, så dum är jag inte — svarade Sikku
förargad.
— Skyll dig då själf! — sade gubben, och med
detsamma stöp han kullerbytta utför berget.
Kettu begynte skälla, Sikku sprang dit och fann
Mustikka död vid skogsbacken. Hon hade ätit någon
giftig ört och kunde ej mera fås till lif. Sikku grät,
hämtade i en näfverstrut vatten ur källan och slog öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
