Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sikku
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skjortlös gosse med tillhjälp af en gul hund drik va nio
vackra kor från skogsbacken nedåt rian.
— Ar det icke Sikku och Kettu ? — utropade
husbonden.
— Är det icke våra kor? — skrek värdinnan.
Ja, det var Sikku och Kettu, där var Anttila gårds
egna kor, som fienden bortröfvat. Tre hade kosackerna
hunnit slakta, nio funnos kvar, och dem hade Sikku
begärt som sin andel af bytet.
— Här för jag till eder nio kor! — ropade Sikku
och skulle gärna ha svängt sin mössa i glädjen, men han
hade ju ingen mössa.
— Hjärtans gosse, är det verkligen du? — skreko
husbonden och värdinnan i sin förnöjelse, omfamnade
Sikku och klappade korna. Kettu hade redan svansat
in i rian för att se åt, om Missekattes söndriga kruka
äfven där stod vid vattsån. Missekatte fräste, och så
blef där åter krig i landet.
— Är du hungrig? — sade värdinnan till Sikku.
Hon hade ondt samvete.
— Nej, jag tackar — svarade Sikku. — Ännu är
det icke fullmåne.
Husbonden tog sig förlägen bakom sitt långa öra.
Han hade nu fått andra tankar om Sikku och mindes
sitt förhastade löfte. — Hör nu på, Sikku — sade han
— låt oss vara goda vänner! Hvad gör du med så
mycket land, när du är så liten? Tjäna mig troget i
sju år, så skall jag hålla mitt löfte, och du skall f& allt
land, som man kan se från Sipuri berg.
— Topp — sade Sikku.
Så tjänade Sikku troget i sju år på Anttila gård,
blef lång och stark, fick mössa, skjorta och stöflar,
gifte sig med gårdens dotter, den snäila Greta, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
