Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jennys förmaningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jenny. Hör på den! Det var märkvärdigt. Nog
har jag läst det i sagorna, men aldrig har jag trott, att
hundarna kunna tala.
rösten. Hvarkör skulle ej hundarna tala sitt språk,
som du talar ditt? Det behökver ju bara öfversättas.
Är jag inte fars och mors trotjänare, som dag och natt
vaktar gården mot tjukvar? Får jag ej krysa och svälta, jag?
Och är jag inte din vän, alltifrån den tid när du var så
liten, att du blott kunde krypa? Då kröp du till mig
och ref mig i öronen och ryckte hår ur min mjuka päls.
Blek jag ond, jag? Hvarför vill du nu slå mig?
jenny. För att du ätit upp Tippis armar och ben.
Fy, Vakt, fy, stor skam! Huru kan man göra så illa åt
ett litet barn ? Stackars Tippi har aldrig gjort någon illa,
hon, och ändå kan du vara så grym! Man skall vara
beskedlig mot små barn, Vakt! Man skall akta dem som
porslinsdockor, man skall vara snäll och ordentlig med
dem. Fy, en sådan otäcking du är, Vakt! Du måste
få ris.
rösten. Hör nu, prinsessa, jag förstår inte hvad
du säger. Jag har ju hela natten legat på vakt vid
trappan, och först nu på morgonen fick jag ett ben i
köket. Aldrig kan det ha varit Tippis ben; det smakade
som ett oxben.
jenny. Men där ser du ju att stackars Tippi är
utan ben. Hade Tippi varit en fågel, skulle jag tro, att
vargen har varit Misse, men aldrig har jag hört, att Misse
fått smak på dockor. Nej, det är du, Vakt, det är du,
och därkör skall du få ris.
vakt. Vov-vov.
jenny. Nå, se, nu bekänner du själf, att det var
du. Couche, Vakt! Lägg dig beskedligt ned, så skall
jag inte basa så hård t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
