Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jennys förmaningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själf midt på ljusa dagen, och kratsch, där låg högra
armen 1 Adjö, lilla mamma. Vid nästa kratsch stryker
hufvudet med.
JENNY (slår af förskräckelse hop sina händer). Tippi,
Tippi, har du en sådan slarfva till mamma, hvad i all
världen skall då din mammas mamma säga? Gå ut, Vakt,
gå ut; du skall få halfva min strufva i dag, om du ej
talar om kör någon att jag trampat på Tippi. Hvad är
det nu för en säkerhet, när alla hundar och dockor lärt
sig tala?
(Vakt springer ut, och strax därpå hör man honom skälla:
vov vov.)
jenny. Nu är det Lotten Liljekrona. (Hon samlar
ihop Tippis bitar.) Hon skall ej se mitt rysliga slarf. Ah,
hvad jag skäms! Hon är ordentligare, hon än jag; hennes
Kunigunda har aldrig legat i bitar på golkvet. (Eftersinnar.)
Nej... jag vill inte visa mig bättre än jag är! Hyckla,
fy! Lotten skall få se huru dum jag varit. Men ni alla,
små gossar och flickor där, jag har något att hviska åt
er. (Hviskande.) Ingen skall tro sig vara bättre än andra.
Alltid finns någon Vakt eller Tippi, som skvallrar ut våra
dumheter, och så stå vi med skammen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
