Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga nattens barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ledde vid tygeln en åsna, och på åsnan red hans
unga hustru, darrande af trötthet.
— Här finns intet rum — snäste Amrah, ty han
kunde väl se, att de nykomna voro fattigt folk.
— Var ändå barmhertig och gif oss den minsta vrå
— suckade timmermannen. — Vi ha rest en lång väg
och min hustru är mycket trött.
Amrah skrattade. — Ha ni råd att betala tjugu
siklar guld för en natt eller två?
— Nej, det ha vi inte — svarade timmermannen
— Men var barmhärtig mot oss, och Gud skall löna
eder mångfaldt igen. 4
— Farl Farl — bådo Eli och Tirza med tårar i
ögonen. — Se hur trött och blek den stackars unga
kvinnan ärl Hon kan ju knappt hålla sig uppe i sadeln.
Och se hur innerligt vackert och godt hon beder att få
hvila hos ossl Vi ha ju kungssalen ledig; låt henne få
sofva där i natt!
— Allt annat I — utropade Amrah försmädligt. —
Det är just kungssalen, som kostar tjugu siklar i guld.
Ja, hvad skulle de trötta resande göra? De
måste bedröfvade återvända från härbärget och visste
intet annat råd, än att sofva under bar himmel på hårda
berget.
Men när de ridit ett stycke ut, kommo två barn
springande efter dem. Det vär Eli och Tirza. — Följen
med oss! ropade barnen. — Vår fader har ett stall för
sina åsnor här nära i bergsgrottan. Där är godt rum nu,
för att åsnorna äro uthyrda åt resande. Och där är likväl
bättre att sofva, än ute på berget.
Timmermannen var glad att få tak öfver hufvudet
och följde tacksam de vänliga barnen. — Ja — sade han
— hvarför skulle ej vi kunna sofva i ett stall? Vår stam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
