- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 7 /
194

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru järnvägen fick sjumilsstöflar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

krage och stoppa henne i en sftck. Hyilket skönt mörker
de då skulle få, och aldrig skulle de sedan behöfva
bliga mot det otficka dagsljuset 1

— Slå vi vad om en världsdel? — skrek
Burre-birr. — Jag springer fatt solen, där hon går upp bakom
berget.

— Det var visst något! — menade Birreburr.— Man
behöfver ju bara sofva på berget och stiga tidigt upp, så
tar man solen i kragen. Jag lofvar att springa fatt

henne, där hon går ned. Skulle tro, att det är en

längre väg.

Ja, topp, de höllo vad om en världsdel. Och så
skyndade båda hem och drogo på sina sjumilsstöflar.
Burrebirr tänkte: Jag springer österut öfver Nordamerika,
och får jag ej fatt solen på Alaskabergen, så får jag
henne bestämdt på Klippbergen. Birreburr tänkte: Jag
springer västerut öfver Asien, och det vore väl sju kattor,
om jag ej skulle få fatt solen på den stora sibiriska
slätten, där jag har godt springrum ... Hutsch, och så
satte de i väg, så att det knakade i sjumilastöflarna.

Det gick underligt med den kapplöpningen. Jag skall
först berätta om Burrebirr. Han sprang, som han sagt,
in i Nordamerika, öfver den stora Alaskaslätten österut
och kom så till bergen med samma namn, där han ville
lägga sig i försåt för solen. Det var nu ingenting att
springa hundra mil öfver en slätt, men det kostade på
att klifva uppför de höga bergen. — Puh — sade Burrebirr,
när han kom upp till högsta toppen; — det var
krångliga trappor! Jag skall hvila mig här en liten stund och
passa på, när solen går upp.

Ja, han satte sig på toppen, skrapade litet mossa
under sig, efter berget var hårdt, och råkade somna. Där
fanns hvarken en väckareklocka eller morgonkaffe, och så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/7/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free