Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuttemuj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med paddelftra. Innan någon polis fick sikte på honom,
var han ute på sjön.
Det var spegellugnt, och första gången en karl om
fyra år befann sig ensam på stora sjön. Hur vattnet
var mjukt och fint; åran gick in i det som skeden i
soppan. Kunde man gå på vattnet? Det vore roligt
att försöka. Gossarna hade ju gått på isen i höstas, och
flugorna på filbunken.
Tuttemuj doppade handen i vattnet. Det var vått,
som i badbunken. Nej, hvarför skulle han nu gå i
badbunken? Och han doppade paddelåran, än åt höger
än åt vänster, som han sett bröderna göra. Det gick.
En liten mygga flög tätt öfver vattenbrynet.
Tuttemuj betraktade henne med förundran. — Kan du flyga
du, som ej är en fågel? Det vore roligt att kunna flyga.
Så kom en nyfiken löja, nafsade upp och slök myggan
i en munsbit. Tuttemuj glömde myggan och såg
på löjan. — Kan du simma du, fastän du är så liten?
Hvem har lärt dig? Micke kan simma, Nicke kan
simma. Pompe kan simma, men jag är ännu för liten. När
jag blir stor skall jag simma till Spanien.
— Det är ingen konst alls att simma — svarade löjan.
— Värre är det att gå på torra landet.
— Men det kan jag — sade Tuttemuj.
Löjan märkte icke, att tätt bakom henne kom en
stor abborre, och knaps, i ett tag hade han slukat löjan.
— Hvad var det?
— Ingenting — sade abborren; — jag åt bara min
frukost.
— Vi bruka steka fiskarna — menade Tuttemuj.
Abborren hade inte heller märkt, att en stor gädda
lurade nära honom i vassen. I ett huj var hon bredvid
kanoten och slök abborren med hans frukost. Det blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
