Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Evigt lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intet motsäger, allt låter ana själarnas utveckling
efter döden, från klarhet till klarhet i riktningen åt Gud,
från skymning till mörker i riktningen från Gud. Många
kristna protestera mot helvetesstraffens evighet och
förmena, på grund af Guds kärlek, att en endas eviga
osalighet skulle omintetgöra alla de öfrigas salighet. Ja,
Gud är kärleken, men huru kan han med sig förena dem,
som ej vilja? Gud har ej kunnat benåda djäfvulen, utan
att förneka personlighetens grundvillkor, viljans frihet.
Vi kunna ej komma ifrån Kristi tydliga ord: »den eld,
som aldrig slocknar, den mask, som aldrig dör».
Ett hopp återstår. Det ofta i skriften begagnade
ord, aiojvtoe, hvilket Luther öfversatt med evig, betecknar
i grekiska urskriften en lång tidsålder, hvilken kan
efterföljas af en annan. Kristi mission i tiden är tidsåldern
intill domen. I fulländningens evighet, då Kristus
återlämnat all makt åt Fadren, försvinner tiden, och Gud
är allt och allt är Gud. Där finner ej det onda, alltså
ej heller lidandet, mer någon plats. Djäfvulens och de
ohjälpligt förhärdades lott blir då fullständig
tillintet-görelse, blir det som skriften kallar den andra> den
eviga döden. Den första döden är endast en ny form
för den personliga tillvaron.
Du, som klagar öfver de eviga straffens oförenlighet
med Guds förlåtande kärlek, du, som tager anstöt af
dualismen mellan det goda och onda, böj dig för
den oändliga vishet, som förenar Guds helighet och
rättfärdighet med hans förbarmande nåd och förunnar
äfven de störste syndare hoppet om bättring, endast
de vilja!
Tiden fortfar till världens ände och domen. De
genom den första döden frigjorda andarna medföra sina
jordiska minnen, som göra dem lyckliga eller olyckliga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
