Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Människan i världsalltet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Människan i världsalltet.
Ar det en fåfänga af människan att anse sig skapad
till Guds afbild, så må det förlåtas henne därför
att hon endast känner lägre, under henne stående
organismer, med hvilka hon kan jämföra sig. Hon söker
en högre jämförelse och finner ofvanom sig endast Gud.
Då hon icke har någon aning om Guds gestalt som
personlighet, antager hon, med stöd af ett missförstådt
uppenbaradt ord, att hennes egen gestalt är ett, om ock
oändligt förminskadt aftryck af Guds gestalt. Men det
uppenbarade ordet kan ej afse den yttre gestalten. Guds
beläte i människan måste förstås andligen, såsom den
tänkande, med fri vilja, samvete, utvecklingsförmåga och
odödlighetens lifsfrö begåfvade anden. Emellertid ser
människan sin gestalt som den fullkomligaste och
af-bildar, till gengäld, Gud och änglarna i mänskliga former,
endast att hon förser änglarna med vingar, emedan hon
tänker sig att de flyga.
Hon nöjer sig ej med en Gud i mänsklig gestalt;
hon tilldelar honom äfven mänskliga tankar, ord, känslor,
begärelser, lidelser. Man ler åt Homers gudar, som gå
att beväpnade strida i de dödligas led; men hvad är
Gamla testamentets Gud med sin vrede, sitt hat, sin
hämnd och sin grymhet annat än människans afbild?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
