Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Människan i världsalltet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har trott sig där upptäcka förnuftiga varelsers planmässiga
verk, kanalerna; man drömmer om en kommunikation
med signaleldar i geometriska figurer. Ingenting är
otänkbart. Spektralanalysen utvisar, att vårt solsystems
materiella beståndsdelar äro, med undantag af få ännu
okända ämnen, desamma som vår jords och hänvisa på
ett gemensamt ursprung.
Människan, såsom världsborgare, kan åberopa vissa
analogier med världsalltet. Hennes hufvud bär
himlakropparnas klotform, hennes hjässa himlahvalfvets
af-rundning. Antages spiralen såsom rörelsens grundlinie,
återfinna vi hos människan dess mjuka våglinier.
Människoögat blinkar med stjärnornas glans.
Blodcirkulationen från och till hjärtat erinrar om attraktionskraften
och himlakropparnas rörelse. Människotanken är, som
världsalltet, obegränsad af rummet och tiden.
Människo-anden är i djup och rörelsekraft besläktad med den oändliga
världsrymden och söker instinktivt en fast punkt att hvila
vid. Med dessa analogier förefaller det något fattigt att vilja
härleda människoorganismen successivt ur de lägre och
lägsta tillvarelseformerna. Den närmaste felande
mellanlänken till apan, den besvansade människan, har
olyckligtvis lika litet kunnat upptäckas, som det förmenta
urslemmet, protoplasman.
Hvarför ej erkänna människan som en fri skapelse?
Hvarför binda hennes tillvaro vid de lägre organismernas
gradvisa utveckling? Bär hon ej i sin jordiska
kroppshydda redan tillräckligt af jordens stoft och förgängelse?
Hvarför ännu därtill trälbinda hennes fria ande vid
stoftets utvecklingskedja? Jag har sett titelvignetten till
en bok, som vill bevisa, att hundens och människans
embryo före födelsen likna hvarandra på ett hår.
Hvarför glömde författaren i sin öfverdrifna blygsamhet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
