- Project Runeberg -  Blad ur min tänkebok. - Upplysningar /
76

(1905) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Barnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

egenskaper Kristus fordrar för sitt himmelska rike. Man
måste förstå detta för att icke se ned på ett barn; man
skulle långt hellre se upp från vår grumliga synkrets
till det trohjärtade, klara barnaögat.

Orsaken är, att barnet ser världen hel och obruten,
det är hvad vi kalla objektiv. Den vuxnes klyfta mellan
naturen och anden finns icke i denna sagovärld.
Leksaken lefver och är hvad den föreställer. Djuret talar,
skogen sjunger, blomman glädes och sörjer: allt i naturen
har lif, röst, känsla och mening; alla förstå barnet, och
barnet förstår dem. Om det i ett ögonblick förflyttades
hundra mil bort från sin plats, skulle det icke det minsta
förvåna sig. I denna höga och älskvärda objektiva
åskådning igenkänna vi urmänniskan och hennes
förlorade paradis. Ormar dölja sig under dess blomster,
men barnet förstår dem icke och fruktar dem icke.
Hvarför lära det frukta?

Klyftan, klyftan 1 Vid den första ungdomens port
står en byggmästare, som uppfört höga murar i världen,
men muren kring barndomens Eden rifver han
skoningslöst ned. Reflexionen klyfver världen i spillror. Han
intränger som en kil af stål mellan naturen och anden;
han frågar, och allt faller sönder. Barnet frågar också,
och ofta efterhängset, men det undersöker ej svaret, det
tror. Reflexionen tror intet; han fordrar bevis. Och
denne världens förste och störste pedagog, som börjar
sin läxa före all skola, slutar icke, innan han
sönderslitit barnets lyckliga, hela värld i tusen trasor för vinden.

Vi skola icke beklaga det oundvikliga. Reflexionen
är en andemakt, en världsmakt, han måste ju komma,
han är utvecklingens häfstång och villkor. Men han
skall ej komma i förtid, han skall ej vilja förvandla
knoppen och blomman genast till frukt, ty då blir hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:26:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topblad/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free