- Project Runeberg -  Blad ur min tänkebok. - Upplysningar /
119

(1905) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Det tryckta ordets ansvar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äkven denna bom brister, ty om ett folk blifvit lyckligt
återfördt till vildens okunnighet, finnes dock alltid någon
dervisch, som uttyder stafvarna.

Men nu är det tryckta ordet, som slår och upprättar,
dödar och gifver lif, icke allenast en handling, utan en
tusenfaldig handling, som utgår med tusen fotter och
tusen armar att anstifta godt eller ondt. Huru skall
denna handling öfverbevisas och dömas? Ett fritt
samhälle kan lika litet umbära en presslag, som en stad af
stenhus kan umbära en brandspruta. Huru fånga ett
ord, elastiskt som luften? Juryn? Hon är profvad:
stundom bättre, stundom sämre, än intet.

Frågan är invecklad. Den fria, lagbundna
yttranderätten är samhällets lifsluft. Det finns ingen annan hållbar
mur emot ordets missbruk, än den allmänna meningens
tryck, som begränsar dess utgång och ingång. Tryck
mot tryck.

Det är lönlöst att säga till författaren: min herre
eller min fru, förstår ni icke, att det ord, som ni utkastar
i dag, skall döma eder påedergraf? Det tillhör er icke
mer, ni vet icke hvar det slår rot; ni anar icke hvar
det bär frukt, och det är ni som bär ansvaret!

Lika lönlöst är det att säga till förläggaren: min
herre, granska det verk ni utsänder, ty ni delar dess
dom! En författare skrifver under stundens hänförelse;
ni bedömer med kallt blod hans verk, därför bär ni ett
tyngre ansvar. Om ni förgiftar en brunn, kan ni icke
ens urskulda er därmed att den som dricker därur må
skylla sig själf, ty ni har med edra reklamer gjort allt
för att locka de drickande.

Allt detta har hundrade gånger sagts och lika ofta
förgätits. Men om äfven läsaren af en dålig litteratur
hundrade gånger förut erinrats om sin andel i skulden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:26:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topblad/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free