Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Storheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
explosiva kraft. Hon kan fela och ångra, men icke
förödmjukas; hon kan brista, men icke böjas; hon kan
bortskänka allt och likväl behålla sig själf. Hon är
oberäknelig, därför att hon bär i sig sitt eget mått, och
om hon efter detta mått mäter sina medmänniskor och
finner dem endast vara till för att tjena henne till redskap,
må man icke förundra sig, ty hon är danad att herska
och utkorad att leda hjordar af människoboskap.
Så långt ryktets signalement, hvilket, som man ser,
passar in på flertalet af historiens berömdaste namn,
dock icke på alla. Den första anmärkning, som
protesterar, är den totala bristen i detta signalement på de
egenskaper, dem det gudomliga ställer högst som människors
rättesnöre: ödmjukheten, själfförsakelsen, kärleken. Det
förekommer oss snarare som skulle den mänskliga
själfviskheten förherrliga sina triumfer i denna storhets
naturtrogna apoteos. Har någon räknat de blödande
offren under segrarens triumfvagn? Har någon en tår
af deltagande för all den förspillda människolycka, alla
de i förtid afbrutna existenser, allt det sedliga förfall
och elände, alla de kränkta människorättigheter, som
denne segrare med svärdet, statskonsten eller
intelligensen behöfver på sin väg öfver massornas hufvuden?
Och har någon ihågkommit allt hvad en så upphöjd
personlighet kunnat göra, men icke gjort, för att
upprätta, trösta, förädla, lyckliggöra dessa mänskliga varelser,
hvilka viljelösa tjenat hans vilja och dock, hvar för sig,
haft sina anspråk på lifvets högre bestämmelser?
Nej, jag frågar icke ryktet, jag erkänner icke dess
vittnesbörd. Jag frågar det gudomliga ordet, jag frågar
historiens samvete och denna omutliga inre domare, som
skipar rättvisa öfver mig och alla. De säga mig, att
ryktets signalement gäller skalet och skenet, men lämnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
