- Project Runeberg -  Blad ur min tänkebok. - Upplysningar /
159

(1905) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Tillägg: Det providentiella i världshistorien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillfälliga sin betydelse. Hvad vi människor kalla slump
är endast vår egen oförmåga att uppfatta företeelserna
i deras följdriktiga sammanhang.

Världsuret har en timvisare, historien, och en
minutvisare, statistiken. Båda operera med massor, utjämna
de små posterna och bokföra slutsummorna för
begränsade tidrymder. Men det, som i statistiken uppfyller
oss med bäfvan, är att vi se denne fruktansvärde
bokförare inregistera själfva den fria mänskliga viljans
handlingar under naturlagarnas tvång. Från dem gifves
ingen annan räddning, än detta hemlighetsfulla
providentiella, hvilket, lika strängt som statistiken, men långt
mera kärleksfullt, trycker inseglet på en stor tänkares
grundsats: »det verkliga är det förnuftiga». Det är, ur
trons synpunkt: »Herrens vägar äro ej våra vägar och
hans tankar ej våra tankar».

Om vi kunde bygga historiens utsiktstorn högre än
Eiffels, så högt, att hvarje enskild och slutligen äfven
folken för vår syn försvinna i mänskligheten, då stode
vi ju med oceanen under oss. Men då skulle ej
oceanens vågor så regellöst, som de nu synas, vara hvarje
vindfläkts rof; de skulle då gå i en gifven, af inga
stormar afbruten riktning, likasom flodsystemet i sin samlade
hufvudåder angifver landets sluttning. Vi skulle då
upptäcka, om också ej utgrunda, den i öppna cirklar
framträngande spiralen af människolifvet. Från detta
afstånd skulle, enligt spiralens natur, månget skenbart
framsteg visa sig vara ett steg tillbaka, medan mycket,
som på nära håll liknar ett steg tillbaka, skulle visa sig
i verkligheten vara ett steg framåt. Mången bitter sorg
skulle på detta afstånd visa sig vara en anledning till
glädje, mången död lif och tvärtom. Sådan är spiralen.
Hans skrufformiga rörelse framåt visar oss i hvarje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:26:38 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topblad/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free