- Project Runeberg -  Blad ur min tänkebok. - Upplysningar /
195

(1905) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upplysningar till samlade skrifter - 5—6 delen. Dramatiska dikter - Regina von Emmeritz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dingen, som kort efter denna tid förlorade ena benet
vid belägringen af Mainz, står här som adjutant vid
konungens sida.

»Es ist^gewiss» — säger en modern estetiker1 —
»der Ernst der Zeit verlangt nach dem Mark der
Ge-schichte.» Alla folk behöfva i djupa drag inandas den
renade luften af en forntid, för att stärka sin ande
i tidernas trångmål och bevara sig för månget osundt
smittämne, som kringflyger i samtidens luft. Lyckligt
det land, som äger bakom sig en stor historia; dess
dramatiska konst behöfver endast utsträcka sin hand för
att välja de största taflor ur verkligheten själf.

Svenska historien — hvilka rika och upphöjda

ämnen för en stor dramatik! Och huru oförklarligt, att

de så föga begagnats! Finska historien vid dess sida
— genom århundraden osjälfständig förd uti ledband —
huru arm är icke den vid sidan af våra grannars! Hvarje
gång vi gå tillbaka i seklerna, tvingas vi att söka för
våra egna en plats i skuggan af de mäktiga. Dock göra
vi det utan afund; också vi hafva en egen forntid att
älska, men denna forntid är seklernas episka dikt; den
har funnit sina sångare, och den skall finna än flera.

Ju större den är, den glans, hvilken »Regina von
Emmeritz» har djärfts att låna från stora historiska
gestalter och tider — desto djupare och uppriktigare
känner hon själf sin skildrings svaghet. Hon väntar och
utber sig — för sakens skull, för konstens stora sak,
som hon ställer vida högre än egen berömmelse — en
sträng kritik, och skall, om hon faller för den, dock

falla i det glada medvetandet att i sin mån ha banat

väg för ett bättre.

1 H. Hettner, Das möderne Drama. Braunschweig 1852.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:26:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topblad/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free