Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upplysningar till samlade skrifter - 18—21 delen. Noveller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio år därefter, hvad återstod? Spillror af
kvickhet, lefnadsvett, konvenans, anekdoter, malis, bizarrt
afstickande mot en nyare tids ärligare, men brutalare
sätt att armbåga sig fram. Gamla giktbrutna gustavianer,
som förde regelbunden dagbok öfver sina visiter, aldrig
skulle ha glömt en titel och alltid mötte med sitt
förbindliga småleende en drummel från nutiden, med
förbehåll att i nästa ögonblick skratta på hans bekostnad.
Tomheten af den gustavianska tidens åskådning trädde
nu fram i kvicka, men cyniska anekdoter om Bellman,
fru Schröderheim, präster, baroner och klockare, medan
förnuftet, dygden, himlen behöllo sin plats på läpparna.
Den beprisade filosofin, om hvilken Leopold säger, att
»en grånad filosof är mänsklighetens kung», drunknade
i tomheten af sin egen förnekelse. Med Haydn, Händel
och Mozart kvarlefde behaget; nya frön grodde i
ökensanden. Men så genomdödt var Fredrik ll:s, Gustaf Ill:s,
Voltaires och Rousseaus tidehvarf i sin lifskärna, att af
alla dessa stora ord och lysande framtidsperspektiver
endast två kommo till blomning efter krachen 1789 —
naturforskningen, dess skötebarn, och frihetstanken, dess
ungdomsdröm, äfven dessa icke emedan, utan oaktadt
de grott i tidens sand.
Hvad är ett människolif utan Gud? En böljande
våg, som försinar i öknar. Hvad är ett tidehvarf som
förnekar sitt gudsmed vetande ? Ett haf utan strand, ett
famlande utan mål, ett trots i vanmakt. Det gustavianska
tidehvarfvet var intet annat än en glänsande bubbla af
lögn, som trodde sig återspegla seklernas sanning och
grunda en ny tidräkning, men brast i en blodström och
måste brista, såsom allt utan evighet brister i tillvarons
tomhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
