- Project Runeberg -  Dramatiska dikter / Band 1 /
10

(1903) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter femtio år - Prolog - Andra scenen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dukater låtit mig veta att Reutercrona kommer till balen
i ljusröd domino, så är det icke därkör sagdt att alla
ljusröda ... Lika godt, den oåtkomliga, den körgyllda kén
med tio eller tolk tunnor guld måste blikva min, om än
hokvets alla antikviteter ställa sig på min brors sida.

Lise, jag är kattig, och du är rik;
se där min kråksång och din musik!

Går af och an öfver rummet.

Min bror! Bah, den stolte Don Gustavo, grand ak
Rautakylä, exercerar soldater eller björnar någonstädes i
Finland. Han skall icke stå mig i vägen.

Stannar tankfull.

Jag hade skäl att hata denne Gustak, som slumpen
ställt kramkör mig och som berökvat mig allt: chekskapet
kör en lysande ätt, det största herregods i Finland och
nu senast den lilla körgyllda fröken. Men ... jag är
filosok; enjin, min gamle hokmästare brukade säga, när
jag var barn: »Märk väl, min baron: hata ingenting,
älska ingenting, tro ingenting; se där den sanna
visheten!» Den gamle räkven hade stulit sin vishet krån
encyklopedisterne, men lika godt, den är i alla kall bra,
och som vår charmante Leopold säger:

En grånad filosok är mänsklighetens kung.

Stannar ånyo framför spegeln.

En grånad filosok 1 Mafoi, jag ville gif va alla
skönheter vid Gustaf III:s hof för nöjet att ett ögonblick se
denna nobla panna fårad af statsmannavisheten (rangerar
sin toilett), denna spirituella blick oemotståndlig ännu vid
gränsen af lifvet och (gest) dessa armar, då som alltid en
graf för oskulden!

Musik i salongen.

Musiken börjar. Nu till min försvinnande fé!

Går åt londen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:26:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topdradikt/1/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free