Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter femtio år - Prolog - Åttonde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det är masken. Betrakta det eng&ng i sol och
sommargrönska: det är Gustak IIl:s verkliga Haga... S&dan
är kungen, sådant hans hof. Säg mig, har ni någon
fiende?
EBBA REUTERCRONA.
Ack, ers nåd, jag är säkert i edra ögon mycket
lättsinnig... Ni anser mig kör en toka, och likväl ges
det ögonblick då jag är allvarsam, och då minns jag
min döende mors sista lärdomar: »Mitt barn — sade
hon — älska, förlåta och tro på Guds beskydd, se där
den enda grunden kör en verklig sällhet!»
GREFVINNAN HÖPKEN.
Er mor var ett förträffligt fruntimmer.
EBBA REUTERCRONA.
Ers nåd finner således att jag ej kan ha någon
fiende.
GREFVINNAN HÖPKEN.
Sällsynta lycka att vistas tre månader vid ett hof
och ännu äga en sådan tro! Nåväl, jag vill ej störa
den. Men hör en erfaren väns varning: denna biljett är
mer än löjlig, den är farlig. Ni bör ej infinna er på
mötesplatsen.
EBBA REUTERCRONA.
Så får han vänta förgäfves, min suckande Fidéle et
discret.
GREFVINNAN HÖPKEN.
Det vore likväl godt... Ah, jag vet. Man har en
gång förut i afton tagit mig för er... Ja, min fröken,
så litet smickrande det än kan synas er, så tror jag
att om vi bytte kostym och jag ginge i ert ställe till
mötet...
EBBA REUTERCRONA.
Så skulle min Geladon göra er sin kur, icke så?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
