Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter femtio år - Andra akten - Fjärde scenen - Femte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEBASTIAN.
Ännu ett villkor. Gå er väg, jag vill vara ensam
om mörksens verk. När ni står vid min sida, tror
jag mig se den onde frestaren själk, och det körlamar
min arm.
LISETTE.
Som du vill. Jag går. Men kom väl ihåg: deras
lik eller hans!
SEBASTIAN.
Gå, gå! . .. Bort!
Lisette går.
Femte scenen.
DE FÖRRA utom LISETTE.
SEBASTIAN
stannar villrådig midt på scenen, vänd mot åskådarne.
Jag vågar ej se dit... Hon vill det, hon . .. Min
egen mor tvingar mig att... får gå! När de båda
värnlösa kvinnorna anklaga mig inför Guds tron och säga:
hvarför stal du våra lif i sömnen? då skall jag svara:
det angår mig inte, fråga mor! .. . Och när de säga:
hvad ondt hade vi gjort dig, att du skulle skicka oss till
evigheten oberedda och utan präst?... då skall jag åter
svara dem: fråga mor!
Lotten liar under tiden ställt ljuset på bordet framför sängen och
för-blifvit stående invid hufvudgärden.
Men det är tid... Ju längre jag dröjer, desto
svagare blir min arm, desto klenmodigare milt hjärta.. .
Det är sagdt. Nu finns ingen makt som mer kan
rädda dem.
Vänder sig plötsligt om och rusar mot sängen, men stannar bestört vid
anblicken af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
