Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter femtio år - Tredje akten - Tionde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt mot alla, tala sanning och hakva ett ödmjukt hjärta.
(Sorgset) Jag har aldrig hakt någon mor.
Neddignar på en stol.
LISETTE
i häftig inre strid.
Jag säger dig att du yrar, du har keber. Kom, låt
OSS gå till ditt rum. Men (med en ondskefull blick åt sidan) det
är sant... jag kan inte lämna dessa krämmande
människor ensamma i rummet. Här ligger både silkver och
annat...
SEBASTIAN.
Och annat. . . (ser sig omkring) ja, en gubbe. Ni aktar
hvarken lifvet eller döden. Jag har kommit kör sent;
det är ni som har dödat honom.
LISETTE.
Dessa eländiga människor ha predikat honom till
döds.
SEBASTIAN.
Ni är er lik, ni ljuger bra. Men jag, ser ni, är
inte mera densamma, sedan den unga mamsellen, gudsigne
henne, sade till mig, till mördaren och tjukven Sebastian,
som kom vid midnattstid att stjäla hennes unga lik: ni
är en redlig man! (ironiskt) Ja, var det inte otroligt? Jag
var denna kvinnas SOn (pekar på Lisette) OCh hon (pekar på
Lotten) säger till mig: ni är en redlig mani De orden
ha förändrat mitt hjärtas grund, och (trn Lisette) sen den
stunden, begriper ni, är jag inte mera min mors son.
LISETTE.
Håhå, det fattades ännu!
Knyter handen mot von Dahlen och fruntimren.
Det är inte nog att ni stulit från mig min baron,
ni ha också stulit min son! Ämnar ni ännu därtill
stjäla mitt gods?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
