Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regina von Emmeritz - Första akten - Nionde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIERONYMUS.
Fort! Han skymkar än körmätet.
Stöt ned den kättaren!.
FKktning. Ett hugg af Larssons klinga träffar mariebilden. Klingan
brister vid fästet. Bilden nedstörtar i stycken. Striden upphör.
LARSSON.
Där ligger stenbelätet!
Betraktar den afbrutna klingan, i det han afväpnas.
Det stålet var ej svenskt, det svek i nödens stund.
hieronymus.
Det brast mot jungkruns bild. Hugg honom ned på
stund! . . .
Dock nej, ett sådant slut är sådant brott ej värdigt.
I morgon bittida skall bålet vara kärdigt.
DORTHE
till Hieronymus.
Hon talar!
hieronymus.
Hennes dröm?
REGINA
har vid bildens fall häftigt uppstått. Långsamt, eftersinnande.
Och bida .. . kasta .. . bed,
tills bilden i ditt rum sitt hukvud böjer ned!
Plötsligt, högt och svärmiskt.
Ödmjuken eder, kolk, ty himlens åskor ljunga!
Järtecknet blixtrar fram, och stenen har kätt tunga,
och marmorn ropar ve, osägligt, körr ej hördt:
körvissnad sjunke ned den hand Guds moder rört!
Rom! Rom! Rom!
Uppres dig i din krakt! Se, draken sprutar etter,
han kamnar jordens rund, han allt i lågor sätter.
Hvar är den Mikael, som trampar med sin fot
hans stolta hjässa ned och rycker upp hans rot?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
