Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regina von Emmeritz - Andra akten - Fjärde scenen - Femte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men dessa kättare — i synnerhet den ena —
jag håller af dem. Ja, hvem kan mig det förmena,
att se på vilda djur? . .. Min fromme far, jaså,
ni ämnar bränna dem, och jag — jag lät dem gå!
Ilar bort. Under Kätchens sista replik visa sig soldater af garnisonen
på vallen. Morgonen har ljusnat, men full dager inträffar först vid Gustaf
Adolfs inträde.
Femte scenen.
KUKSTKN med hastiga steg. EN ADJUTANT. POST p;\
vallen.
FURSTEN.
Gå, samla allt vårt folk. Dem ordna fort till striden.
Sänd krut och kulor upp till vallen under tiden,
beväpna skyndsamt allt hvad lif och anda har;
jag själf vill stanna här, att ordna vårt försvar.
Till utposten på vallen.
Syns fienden ej än? Säg, nalkas våra faror?
POSTEN.
Mot slottet rycker han i täta mörka skaror.
FURSTEN.
Godt. Ungt som fordom än mitt gamla hjärta slår,
och mina söners blod jag ärligt hämna får.
ADJUTANTEN
hastigt in.
En svensk parlamentär . ..
FURSTEN.
Man honom in må föra.
Adjutanten af.
Var vaket, du mitt svärd, men du, var döft, mitt öra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
