Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regina von Emmeritz - Tredje akten - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högt till Kätchen.
Säg, Kätchen, när i dag mitt lif var uti fara
och du, du lät mig fly, hvem ansåg du mig vara?
KÄTCHEN
naivt.
En tapper riddare — fast kättare, gunås.
BERTEL.
Så var uppriktig nu mot mig.
KÄTCHEN.
Ja det förstås.
BERTEL.
Har du din fröken sett, hur mörk hon kungen följer
med dessa ögons glans, som, lik ett öde, döljer
i slöjan af en natt sin verkliga gestalt?
KÄTCHEN.
Det har jag inte sett.
BERTEL.
Hvem är hon? Säg mig allt!
Ar hon en ängel, säg, din mörka herskarinna?
Är hon en svart demon, som vet att hjärtan vinna?
Jag såg, beundrade och ryste samma stund;
ty lik en sky af eld på nattens svarta grund,
mitt öga tjusar hon, men slår mitt bröst med fasa.
Är hon af himlen dömd att älska eller rasa?
Jag darrar för min kung vid denna blick af glöd,
som genomborrar allt.
KÄTCHEN.
Det hade ingen nöd,
om icke patern . . . Sch ... det rasslade i häcken . . .
Ja, han är skuld till allt, och jag vill dö på fläcken,
om han ej spränger oss i luften nästa natt.
Det är en ryslig karl. Den borde ni få fatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
