Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regina von Emmeritz - Tredje akten - Fjärde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjärde scenen.
REGINA. Sedan HIERONYMUS.
REGINA
ensam.
Din gäst, min kar, din gäst, som salighetens krona
har stulit krån ditt barn . . . den gästen vill du skona!. . .
Du går... du kängslar mig vid dessa murars band,
där det omöjliga förlamat har min hand.
Du vet ej du, hur arm, af tusen tvifvel drifven,
vanmäktig, viljelös, förskjuten, öfvergifven
af himlen och sig själf, din dotter nu här står.
Du vet ej du, min far, hur mänskohjärtat slår,
när det gudomliga, det heliga, det stora,
det evigt herrliga man ser dess glans förlora
och svartna mer och mer och skrämma hjärtat blott
med hotet af en synd, med fasan af ett brott. . .
Ett brott? ...
Ja ja, ja ja! Om tusen blixtar glöda,
jag ropar dock mot skyn: det är ett brott att döda.
Ha, jag har kämpat dyrt; det var ej jag som vek;
Guds moder, det var du som mig i kampen svek!
Jag stred ju blott för dig — dig skulle jag ha hämnat
och dött för dig. . . men du, men du mig ensam lämnat!
Hvar gång jag bad om mod att döda oförskräckt,
ditt svar en rysning var för dödens andedräkt.
Ah ... jorden sviktar ren, och himlens fästen falla;
Guds moder vill ett brott; hvem skall jag mer åkalla,
När hon är mörderska?
Med rysning.
Bort. . . bort ifrån mig själk!
I det hon vill ila bort, står Hieronymus i hennes v 8g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
