Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regina von Emmeritz - Tredje akten - Femte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄTCHEN
sjungande bakom träden.
Och möter jag i skog och snår
en vän, som är mig huld,
då vet jag hvarför hjärtat slår
och hvarkör allt är guld.
Och månens glans och kvällens tår
och daggens stjärnor i mitt hår,
de hviska hvad jag nog förstår,
allt om en vän så huld.
REGINA
som drömmande lyssnat till sången.
Sköna villa!
Mitt hjärta, i din natt en stråle stiger stilla,
liksom en stjärnas glans i aktonhimlens prakt.
Jag älska honom? . . . Jag? ... Så har man dock mig sagt.
KÄTCHEN
framträdande.
Nå, alla helgons pris! Så finner jag er åter.
Jag sprungit som en tok. Hur ni er söka låter!
Hvar har ni dröjt? Hvarför? Hvad gör ni ensam här?
Poetiserar? Säg! Jag frågar si så där,
ty när jag ensam går vid månens sken sä trogen,
så gör jag visor om hvarenda kvist i skogen.
REGINA
utan att höra henne.
Jag älska honom!
KÄTCHEN.
Ja, er ha de saknat alla,
och kungen täcktes själk en gång mig nådigt kalla,
när jag bar vinet fram och frågade så här:
Härmar kungen.
»Hvar är din fröken?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
