Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regina von Emmeritz - Femte akten - Elfte scenen - Tolfte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FURSTEN.
Min dotter söken I? Hvad är då hennes brott,
eländige, att så I skymfen detta slott?
SAMME SOLDAT,
Hör ni! Han frågar det, som af en huggorm stungen,
han vet ej att hans barn har velat döda kungen,
vet ej att hennes plan misslyckades i natt
och att hon Tilly sändt att taga kungen fatt,
FURSTEN.
Har ett så afskyvärdt, så nedrigt dåd befläckat
min dotters rena hand — soldater, har hon gäckat
så djupt sitt ädla namn — då må hon dö för er!
EN SOLDAT.
Där kommer hon!
LARSSON.
Ur väg!
l)e kringstående lämna rum. Man ser Regina instörta, segerglad, men
vacklande och blödande, steg för steg förföljd af soldater, hvilkas dragna
svärd hon afhåller med spetten af fanan, som hon ännu bär i sin hand.
Tolfte scenen.
DE FÖRRA. REGINA. KONUNGENS LÄKARE. FLERA
SOLDATER. Strax därpå BERTEL.
LARSSON
motar de förföljande.
Halt!
REGINA
nedsjunker, ännu leende och fasthållande fanan, vid furstens föttcr.
Jag förmår ej mer.
FURSTEN.
Mitt barn! Mitt dyra barn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
