Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett skärgårdsäfventyr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M&ngen bra skonert har f&tt en läcka,
mängen förlist p& lyckans grund.
Lofva upp ett streck! H&ll ej p& tullen!
Backa ej för stormens bistra hot!
Till det goda samvets hamn styr jullen!
Dick bidevind, hal’ an fockskotl
Liten julle seglar smärt och fager,
lätt som en svan p& lifvets haf.
Hvem blir styrman där, som rodret tager?
Hvem skall för brisen falla af?
Låt den unga vind i seglen sträcka!
Låt en stadig arm stå stormen mot!
Lofva upp, ja lofva, mor Rebecka!
Dick bidevind, hal’ an fockskot!
REBECKA.
Står han och sjunger tok! Han surrar just som
en gammal björk med ett humlebo uti näfret. Kom,
Stina, fara vi hem.
STINA.
Nej, mor, nu måste jag säga er som det är. Det
skar mig i hjärtat i natt, när ni sade de orden; men ni
ville ju inte höra mig...
REBECKA.
Nå, hvad är det nu om? Du borde känna mor
din, barn! Jag kokar väl öfver ibland, så det fräser en
smula i kolen, men jag slocknar igen, när tider bli.
Sanning vill jag ha af mitt enda barn, sanning så hvit
som hollandslärft. Stackars den mor, som inte ser sitt
barn längre än till de hvita tänderna. Hvad är det
nu om?
5. — Dram. dikter. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
