Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veteranens jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt eget stål för egen äras strider
och som i stormens dag, ett maktlöst rö,
har glömt sin sköna konst att kunna dö.
Tredje scenen.
DE FÖRRA. ERIK BOMAN inträder sjungande:
»Min fader var en ung soldat, den vackraste man fann,
vid femton år gevär han tog, vid sjutton var han man,
hans hela värld var ärans fält,
där stod han glad hvar han sig ställt,
i eld, i blod, i frost, i svält;
han var min fader han.
Jag var ett barn när han drog bort, sen fridens dag var
slut,
dock minns jag än hans stolta gång, jag minns den hvar
minut,
hans hatt, hans plym, den bruna hyn
och skuggan från hans ögonbryn:
nej, aldrig går det ur min syn
hur herrlig han såg ut.»
KAUKONEN.
Blixt i ditt öga, pojke 1 Hvem är du?
Sjung om! Uti den visan är det krut.
Hon går som kulan tvärsigenom hjärtat,
och för en sådan visa kan man dö.
Hvem var din fader?
ERIK
sjunger:
»Min fader slöt på Lappos slätt sin fana närmst invid;
det sägs det var den första gång han blekna setts i strid 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
