Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hangös öga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinna!... Det var i går, tror jag, eller var det i
förrgår, jag minns ej så noga; det bar ej varit sol i mitt
sinne allt sedan dess. Och sen dess har mitt hjärta
varit sjukt, det vet du rätt väl, David; det har blifvit
förvandladt till sten. Hvarför skulle andra behålla
sina barn, när jag har mist mitt? Det finns ingen sorg
som min sorg, det finns intet barn som mitt kära barn.
Hvad bryr jag mig om din pojke? Men en flicka som
o
din är för mycket i världen. A, det är ej värdt att du
blir högfärdig för det, gamle tok! Din flicka är en
markatta, en mullvad, en igelkott emot min. Tusen
sådana som din Lilla äro icke så mycket värda som
min Lonnas strumpeband. Men nu är hon borta, nu
har hafvet tagit din glädje, likasom min. Så skratta,
David, skratta med mig! Det är mycket lustigt, är
det icke, säg? Eller vill du hellre att jag skall gråta
med dig? O, den tokiga Sammu kan också gråta
ännu.
DAVID
på klippan, utan att höra henne.
Nu går månen ur molnet... nu ser jag dem
tydligt. Hur sjön vräker! Hur båtarna kastas som spånor
i skummet! Jag är en gammal sjöman, jag har sett
oceanen i raseri, jag har drifvit redlös i skyhög våg,
men straffe mig Gud, om jag sett något så rysligt, som
detta... Nej, det går ejl... de kastas ånyo tillbaka
... Hur de arbeta! Nu kommer en störtsjö... Bra,
mina barn! Rätt så, stäfven mot vinden! ... Nu äro
de i bränningarna .. . Där ligger en skonert på grundet
... Än några tag ... Rätt så ... rätt så .. . Men nu går
månen åter i moln ... Min Gud, beskydda dem! Jag
kan ingenting se.
Det mörknar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>