Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hangös öga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAVID.
Hon lefde. Hon hade legat sex eller åtta timmar
i sjön, men det finns sådana som vågorna ha ingen
makt med. Ungen fick varm mjölk, fick torra kläder,
och samma dag kunde hon redan rycka mig uti skägget.
Jag lät fråga de skeppsbrutna: ingen hade förlorat ett
barn. Hvad skulle jag göra? Guds gåfvor må ingen
rata. Gud hade sagt till det villa hafvet: bär henne på
din rygg! Och si, hafvet lydde hans röst; skulle jag
vara ohörsam ?
LILLA.
Men ...
DAVID.
Jag vet hvad du vill säga. Vi fattige lotsar och
fiskare äro ett enfaldigt folk. Här gå så många historier
om hafsfruar och sjötroll, att jag, Gud förlåte mig, ofta
blef underlig till mods, när jag tänkte uppå huru munter
du flöt på vågen. Man fiskar ej alla dagar upp lefvande
barn som ingen känner. Det där har du kanske märkt
på far din.
LILLA.
Allt sen i våras har jag grubblat därpå. Det är
kanske ändå inte allt på rätt.
DAVID.
Jo, du, nu ha vi tråden. Kedjan och medaljongen,
som du bar på din hals, äro prästbevis nog. Du är
icke en hafsjungfru, du är den rätta lady Evans, enda
och äkta dotter till lord Sidney Evans, en af de rikaste
och förnämaste herrar i England. Jag fattige man borde
buga mig till jorden och kyssa min dotters händer.
LILLA,
Det är omöjligt... nej, nej, (gr&t&nde) ni får inte säga
så! Den druckne karlen visste ej hvad han sade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
