Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skridskor var redan ett samband emellan dem, oeh
gemensam fara gör hastig bekantskap. Fröken Ringa, uppfostrad
i sin ensliga landsbygd, tyckte sig aldrig ha sett en ung
man så otvunget artig, så gladlynt och likväl med en
så manligt säker hållning, till hvilken hon utan tvekan
kunde förtro sig i faran. Mannen i frisrocken hade sett
mera af världen, men påminde sig knappt en flicka som
med ett så naturligt behag förenade en så barnslig
frimodighet och denna glada öppenhet, som intager och
fängslar det manliga hjärtat.
Yrvädret fortfor emellertid, och drifvorna ökades.
Men snön föll ej mera i så mjuka flingor, den kändes
ej mera kram under fotterna, och blåsten blef hvassare.
Den obekante slöt häraf att vinden, som förut var
sydost, efterhand dragit sig till nordost, och att vandrarne
således skulle förfela målet, om de fortsatte den hittills
följda riktningen. Han stannade därför och lät sina
vaksamma blickar spanande genomila den ödsliga snörymden.
— Jag tycker mig höra ett hundskall, sade han
slutligen.
Ringa vek upp sin väderhufva för att bättre lyssna.
— Det är Mefisto! utropade hon gladt. Nu kunna
vi ej vara långt ifrån Linnais.
Därpå hvisslade hon — en fin hvissling, som ett
mänskligt öra knappt kunnat höra på tjugu stegs af stånd
i det hvinande yrvädret.
Men den trogna pudeln måste ha förnummit detta
svaga ljud, ty några minuter därefter såg man hans
lurf-viga svarta hufvud, vädrande i drifvorna, borra sig väg
genom snögloppet, och strax därpå flög han, tjutande af
glädje, med ursinniga språng i den unga flickans famn.
— Mefisto I Min trogna Mefisto 1 utropade Ringa,
knappt mindre förtjust än han, och tryckte hundens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
